Inget annat än slöa

Ja, det är inte mycket annat att skylla på. Sedan surftrippen har det gått 3 veckor nu. Blåsorna har läkt och surfgenen som vi började uttrycka så smått på lägret har nog försvunnit. Surfandet har inte varit prio ett på senaste tiden med andra ord. Veckan efter surflägret var vi mest trötta o lökiga. Vi gjorde inte så mycket. Projektet rullade på i vanlig ordning med Western Blots o PCR:er o allt vad man kan tänka sig. Jag lyckades till o med klämma in min första knockdown.

En knockdown innebär att man slänger in någonting (ett protein, en gensekvens…eller något annat) i cellerna som gör att uttrycket av en viss gen eller ett visst protein hindras. Knockdown är samma sak som knockout, ni har säkert alla hört talas om knockout-möss i tidningar o på tv. Detta gör man för att kolla om genen/proteinet man slår ut har någon effekt på en annan variabel som man sedan utför mätningar på. Dessa mätningar jämförs sedan med normala celler utan knockdown. Min jämförelse går ut på att se om knockdown av KIF3A påverkar utsöndringen av ApoE. Fullt begripligt…

Helgen efter surflägret åkte mina tre vapendragare söderut för att leka med vilda kängurur o kolla på stränder. Jag tänkte att jag sparar kängurusarna tills Johanna kommer hit, och eftersom jag har börjat utveckla typ IV-allergi mot stränder (plus den välkända anafylaktiska chocken) så tänkte jag att jag skulle vara hemma o vårda mina allergier.

Lördagen spenderade jag i Bondi Junction. Det är en stadsdel som ligger mellan Bondi och Randwick (där vi bor). Jag gick i ett/1/uno/un köpcenter från klockan 11 på morgonen till 6 på kvällen, och hade fortfarande inte gått in i alla butiker. Efter den här dagen fick jag typ IV-reaktion mot köpcenter också. Till slut köpte jag iaf en longboard för jag är trött på att behöva gå överallt. Brädfamiljen hemma har alltså fått tillskott i form av en surfbräda och en kortare longboard, de kommer bli glada för sällskapet när de träffas.

På söndagmorgonen skulle jag göra ett early morning call och åka till Bondi Beach vid 6 för att surfa, men jag orkade mig inte upp förrän vid 7 o var i vattnet vid 8. Vågorna var brutala och surfarna på plats var för duktiga för mig så efter en halvtimme av smådåligt surfande gick jag till närmaste café för att äta surfmüsli till frukost. Surfmüsli är något man får äta när man har surfat, det har jag och Ingrid kommit på. Den består av müsli med yogurt. Kan verka simpelt för gemene man o den som inte har upplevt magin bakom surfmüsli, men det är något med müsli efter surfning. Man känner sig som direkt tagen ur en surffilm. Som en riktig surfduch som är duktigt på att surfa o tävlar i Pipe Masters o sånt.

På söndagskvällen kom mina rumskamrater hem o vi klämde ett avsnitt OC. Om jag inte har nämnt det innan så är OC något som vi håller på att plöja här. Även It’s Allways Sunny In Philadelphia.

//Oskar