The Sydney gear is on

Vi kommer till campus runt halv tio och tar en sväng runt området, byter om till långbyxor på toans cafeteria för att sedan gå och gå och knacka på den byggnaden vi ska vara i. Vi blev insläppta och fick skriva in oss på besökslistan för att sedan åka upp till Wendy och hennes crew. Väl där, efter 4 säkerhetskortsswipe, träffade vi vår ena hands-on-handledare Maaike. Hon är tillsammans med Donna den som ska handleda oss praktiskt, och det är egentligen deras personliga forskningsprojekt vi ska hjälpa till med. Båda Maaike och Donna jobbar under Len Kritharides. Len är egentligen en kliniskt arbetande kardiolog men leder forskningen kring makrofager och ApoE-utsöndring tillsammans med Wendy. Alla ord tänkte jag förklara lite senare. Ni får fantisera lite till om vad de egentligen innebär.

Vi blev presenterade för Len av Maaike. Han är egentligen bara på labet 1 dag i veckan, övrig tid är han på sin kardiologiklinik. Nu är han här i två veckor för att skriva anslagsansökningar till sin forskning. Så den lille mannen springer runt på kontoret hela tiden nu. Det första han sa var: ”Hi guys, I see you got your Sydney gear on”. Varken jag eller Danne förstod vad han menade, men jag tog det som en komplimang (det är ju skönt att veta att man ser local ut) och Danne tog det inte lika bra (han fick intrycket av att Len tyckte vi såg för slött klädda ut).

Vi fick sedan våra skrivbord och hookade upp oss på nätet för att se att allt funkade. Vi gick till ett café på campus med Maaike, Donna och Nick för att dricka lite kaffe och få ett välkomstsnack. Det tog säkert 10 minuter att gå till cafét, men det var tydligen det bästa kaffet. Alltså är kafferasterna med svenska mått mätt rätt långa. Från våra platser på kontoret ser man in i hela labet, det är en enda stor glasvägg mellan de två rummen. Vi sitter i landskap med ca 12 personer.

Vi fick sluta kl 2 första dagen. Med oss hem fick vi 3 artiklar och 2 projektbeskrivningar. Vi skall alltså bli uppdelade på 2 olika projekt. Ett handlar om AKAPs och ett om Kinesin-II. Båda proteinerna har med utsöndring av ApoE att göra, och vi kommer göra exakt samma labarbete, så vi kommer nog att göra väldigt lika arbeten men med olika slutresultat. Efter skummande av artiklar och läsande av beskrivningarna bestämde vi oss för att Danne tar AKAPs med Maiike och jag tar Kinesin-II med Donna.

Eftermiddagen spenderade vi på stranden. Det var hur soligt som helst och självklart var det bara att slänga på sig faktor 30. Vi badade länge i det 23-gradiga vattnet, och kände oss som små barkbåtar i de stora vågorna. Man slängdes säkert ett tiotal meter när det kom en riktigt stor våg. Lägenhetsletandet började idag, men tyvärr utan resultat och vi hade planer på att stanna på hostelet en vecka till. Jetlagen har inte riktigt släppt ännu, så vi är rent ut sagt skittrötta på kvällarna, förutom Danne som på nåt sätt är pigg på kvällarna o seg på mornarna. Så…somnade runt 21.

Såhär kan en forskarstudents måndagar se ut!

//Oskar